Förra hösten togs ett gemensamt initiativ att lyfta fram socionomers vidareutbildningsbehov. Socionomutbildningarna i landet (FSSOC), tillsammans med fack (Akademikerförbundet SSR), Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) och Förbundet för forskning och praktik i socialt arbete (FORSA) har tillsammans utrett och pekat på brister i socionomers möjligheter att vidareutbilda sig inom det sociala yrkesfältets olika specialområden. Till skillnad från t.ex. sjuksköterskor saknas en nationell struktur för sådana utbildningar efter socionomutbildningen och inrättande av specialisttjänster i yrkespraktiken. Vi har under våren lyft dessa frågor till ansvariga ministrar inom social- och utbildningsdepartement och utlovats vidare överläggningar.
Kunskapsutvecklingen inom det sociala området har varit mycket kraftig under de senaste decennierna. Det är numera svårt för socialarbetarna att ha tillräcklig kunskap om alla områden för att göra ett fullgott jobb. Socionomutbildningen är bra och många kommuner vidareutbildar sin personal, men det räcker inte som kunskapsgrund för de socionomer som arbetar inom socialtjänsten idag. Ska socialtjänsten klara av att ge vård och stöd utifrån bästa tillgängliga kunskap och med god kvalité krävs en rad fördjupande specialistutbildningar på magister/masternivå.
Med stor förvåning har vi nu noterat tillsättning av en statlig utredning som inte skall belysa dessa långsiktigt strategiska professionsfrågor utan istället en detaljfråga på socionomutbildningen; se över examensmålen för socionomexamen ”för att motverka ungdomskriminalitet” (Dir. 2023:121). Detta har varit en punkt i Tidöavtalet och redan utsatts för en massiv kritik från högskolesfären. Med landets rektorer i spetsen har en sådan skrivning uppfattats som politisk klåfingrighet och ett hot mot lärosätenas självständighet. Förutom att instämma i denna generella kritik kan vi som företrädare för socionomutbildningarna i landet konstatera att de nuvarande examensmålen väl täcker in allehanda sociala förändringar som ständigt sker i vårt samhälle – ”visa kunskap och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation…och barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser” (Nationella examensmål för socionomexamen).
Våra organisationer kommer oförtrutet fortsätta att arbeta för professionsutvecklingen inom det breda socionomfältet. Grundstenen är en bred generalistutbildning som leder till socionomexamen. Därutöver behövs inrättas en rad fördjupande specialistutbildningar på magister/masternivå, t.ex. med inriktning mot familjerätt, socialt arbete med äldre, funktionsnedsättning, barn och unga och missbruk. Förbundet för socionomutbildningarna i Sverige tar nu ett initiativ att under kommande läsår kartlägga befintliga vidareutbildningar vid landets lärosäten. Våra organisationer fortsätter att konstruktivt medverka till socionomers professionsutveckling på bred front och ser fram emot en fortsatt bred dialog med yrkesverksamma, studenter och ansvariga politiker.
Låt inte ett signalpolitiskt utspel utan reformkraft skymma sikten för socionomernas långsiktiga professionalisering!
Arbetsgruppen för vidareutbildningar i socialt arbete: Tapio Salonen professor i socialt arbete Malmö universitet (ordförande) Martin Börjeson docent i socialt arbete Marie Cederschiöld högskola (sekr) Mats Collin socialchef i Härnösand (styrelseledamot i FSS) Fredrik Hjulström socialpolitisk chef (SSR) Alexandru Panican docent i socialt arbete Lunds universitet (ordförande i FORSA) Lennart Sauer lektor i socialt arbete Umeå universitet (ordförande i FSSOC)